Annons

Här är största hoten för svenska elnätet

Vårt elnät lider av kapacitetsbrist. Situationen kan på sikt skada Sveriges ekonomi. Det menar Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät på KTH.

Nya bostäder, elbilar och elintensiv industri.

Det är tre av förklaringarna till att trycket på det svenska elnätet ökat kraftigt de senaste åren.

Historiskt har Sverige varit världsledande i att utveckla och använda ny teknik i elkraftssystemet, som smarta elmätare. Jämfört med andra länder befinner vi oss i en unik situation. Det beror på att vi i norra Sverige har tillgång till vattenkraft samtidigt som det i de södra delarna finns ett väl utbyggt nät av överföringsledningar.

Men nu har elnäten släpat efter.

Enligt en rapport som Energiföretagen Sverige presenterade förra året medför kapacitetsbristen, alltså trängseln i elnätet, en samhällsekonomisk kostnad på 80 miljarder kronor per år. Om inget görs kommer prislappen år 2030 att vara 150 miljarder kronor.

– Vi har ett mycket omfattande elkraftssystem för underhåll och reinvesteringar. Vi var tidiga med ny teknik som nu behöver bytas ut, säger Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och en internationellt anlitad expert.

Lina Bertling Tjernberg

Hon menar att det börjar bli bråttom.

– Det jag ser som den största utmaningen med det svenska elnätet är att hinna hantera utbyggnad och förnyelse. Min oro ligger i att tempot är för långsamt och att samverkan brister mellan olika aktörer och sektorer. Risken är att vi förlorar vårt försprång, säger Lina Bertling Tjernberg.

Om inget görs kan konsekvenserna bli stora.

– I första hand ser jag en risk för kapacitetsbrist i större städer. Därefter en generell brist i infrastruktur för elektrifierade transporter. Detta kan ge negativa konsekvenser för Sveriges tillväxt, säger Lina Bertling Tjernberg.

Många svenska industribolag vill utöka flottan av eldrivna transportfordon.

Boliden undersöker till exempel möjligheten att elektrifiera sina dieseldrivna gruvtruckar i Aitikgruvan utanför Gällivare. Eftersom det största fordonet slukar 400 liter diesel i timmen skulle det vara en enorm miljövinst. Om detta ska fungera i större skala måste dock Boliden och andra svenska företag helt och fullt kunna lita på elnätet.

Dessutom måste bolagen kunna hitta människor med rätt kompetens, påpekar Lina Bertling Tjernberg:

– Det gäller inte minst personal med gedigen teknisk kunskap. Ett viktigt område för nya tekniklösningar är storskaliga energilager och batterisystem.