Recension
Dynamik i kondenserad Strindberg
Jag tror icke på apan! Så ropar Anna Lyons plötsligt på Strindbergs gamla teater. Hon har dramatiserat hans novell Taklagsöl och gör nu själv konservatorn, en döende man i morfindimmorna. Margareta Hallin, operasångerskan, spelar sjuksyster och sitter länge tyst och bara iakttar mannens utgjutelser. Vi får höra henne sjunga också, men det dröjer.
Regissören Lena Mossegård sparar på effekterna och leder oss långsamt in i en mycket märklig uppsättning. Den är verkligen teater och försöker inte efterhärma en yttre verklighet. Hallins och Lyons roller är till exempel jämngamla i fiktionens värld, men det spelar ingen roll i skymningslandet. Samtidigt är Lyons mask fantastisk; hon har drag av författaren som ung och hennes eld pyr och brinner från sjukfåtöljen.