Lätt att gå vilse i bokskogen
Innehållslöst Skolornas lässatsningar tenderar att leda till att eleverna läser många sidor, men att reflekterande samtal om det lästa uteblir. Det hävdar läsforskaren Annette Ewald.
– De elever som har liten läserfarenhet, ofta pojkar, kommer vilse i bokfloden och bär Bert- och Suneböcker fram och tillbaka.
Läscuper där den elev som läst flest sidor skönlitteratur vinner, läsolympiader där målet är att skolans elever tillsammans ska läsa 1 000 böcker, bokryggar på rad runt skolmatsalens väggar, hemskickade lappar där föräldrarna ska intyga att barnen har läst 20 minuter varje kväll, honungsburkar som fylls med en droppe honung för varje läst bok, bokpizzor och boktårtor som belöning för lästa böcker.
Larmrapporter om att svenska barns läsförmåga sjunker har fått lärare och skolledare att nästan slå knut på sig själva i försöken att hitta på nya sätt att få barnen att läsa mer. Föräldrar å sin sida mutar barnen med ”skärmtid” för att få dem att läsa. Den tid då barn kunde få bannor för att de hängde över böcker känns mycket avlägsen.
Annette Ewald, expert vid Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, disputerar i mars på en avhandling där hon studerat hur lärare använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen. Under fyra år har hon följt fyra mellanstadieklasser.
– Jag blev lite förvånad hur marginaliserad litteraturläsningen är. Man läser väldigt lite och väldigt splittrat, säger Annette Ewald.