Recension
Förlust och identitet i smärtsamt vacker väv
Vi växer upp, och vi lämnar den plats där vi växt upp. Kanske söker vi oss bort, till större städer och sammanhang. Eller mindre, för att finna lugn. Andra lämnar det första hemmet under tvång, flyr sin barndoms mark. Att ha rötter som spretar åt olika håll börjar bli mer regel än undantag.
Nina i Véronique Tadjos roman ”Långt från min far” är en av dem som rört sig ifrån sitt första sammanhang. Hon trivs med sitt liv i Paris, med att resa världen runt. Elfenbenskusten är det land där hon vuxit upp, men det finns så många andra platser där hon hellre skulle bo. Så kommer dagen då hon måste återvända till barndomens hem, och det eftersom hemmet har förändrats för alltid. Hon ska tillbaka för att gå på sin fars begravning.