Spy gjorde magasinet farligt
För tjugo år sedan startades en tidning som skulle förändra USA:s medieklimat för gott. Spy Magazine var ett smart månadsmagasin som drev hejdlöst med kändisar och makthavare. Nu ges tidningens höjdpunkter ut i bokform.
new york Spy Magazine var en kortlivad tidning. Den grundades 1986 av Graydon Carter (numera chefredaktör på Vanity Fair), Kurt Andersen (i dag författare och medieanalytiker) och publicisten Tom Phillips. Tolv år senare lades den ner.
I dag är det dock svårt att överskatta vilket inflytande den haft på amerikanska medier. Tidningens banbrytande sätt att driva med artister, politiker och makthavare syns numera i allt från tv-program som Daily Show with Jon Stewart, till seriösa månadstidningar som Vanity Fair och i skvallerpress som US Weekly och alla de bloggar som skriver elakt om Hollywoodkändisar.
De var tongivande för hela den blandning av ironi, sarkasm, avmätthet och allmän cynism som fick sitt genombrott i nöjes- och kulturjournalistiken på 1990-talet.
Alla var livrädda för Spy magazine skrev New York Magazine, i samband med utgivningen av den nya boken Spy: The Funny Years, som samlar höjdpunkterna ur tidningens tongivande första år.
New York Times mediekolumnist David Carr säger att Spy
Magazine lanserade ett helt nytt sätt att tänka, tala och skriva på. Författaren Dave Eggers kallar Spy 1980-talets mest inflytelserika tidning. New York Observer skrev nyligen att det inte går att göra ett smart, humoristiskt magasin i dag utan att direkt eller indirekt sno idéer från Spy.
Donald Trump kallar däremot Spy Magazine för skräp, men så var han också en av tidningens mest återkommande måltavlor.