Birgitta Wistrand: Där flickor och kvinnor inte räknas

För mig är det självklart att alltid räkna; räkna andelen kvinnor och män i en situation eller funktion. Det kan handla om hur många av respektive kön som syns i TV eller i tidningar, kolla vilka som tar plats i politiken eller begär ordet på ett sammanträde. Sådana siffror ger i blixtbelysning en bild av läget, av maktbalansen.