Dansåret 2015 – höjdpunkter och händelser

Feministiska kollektivet Juck uppträdde under Urban connection-festivalen i Dansens hus.
Feministiska kollektivet Juck uppträdde under Urban connection-festivalen i Dansens hus. Foto: Linus Enlund

2015 var ett starkt svenskt dansår såväl på de mindre som de större scenerna. Årets wow-effekt stod ”Midsommarnattsdröm” på Kungliga Operan för. Anna Ångström summerar.

Publicerad
Annons

Stora internationella gästspel i all ära – dansåret 2015 var det inhemska krafter som gjorde starkast intryck. Om man nu alls kan dra upp nationella gränser för en konstart som är så geografiskt rörlig som dans. Utmärkande är både bredden på ”svensk” koreografi och att många har en utpräglad signatur och integritet. Som när Jeanette Langert borrar vidare i vårt klassiska arv i ”Jean”, Helena Franzén utforskar existentiella frågor i ”Out of reach”, Virpi Pahkinen reser med musiken i ”Ichos” och Alma Söderberg gör kroppen till instrument i ”Nadita”. Johan Inger (”Våroffer”) och Örjan Andersson (”Goldbergvariationer”) visar också att man kan närma sig ”sönderspelad” musik på nya sätt.

Apropå svenskt - Alexander Ekmans ”Midsommarnattsdröm” stod för årets show. Han fick Kungliga Baletten att släppa loss teatrala och humoristiska sidor i ett direkt publiktilltal och han skapade årets visuella wow-effekt med en hö-koreografi där 40 dansare fick det torra gräset att virvla och röra sig likt vågor över hela scenen. Det är viktigt att Kungliga Operan ibland vågar göra sådana här storsatsningar på nya verk. Här var det ett ovanligt generöst koncept med nyskriven musik av Mikael Karlsson och pausinstallationer i foajéerna.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons