Recension
Byströms pondus utmanar Berlioz
Poetiska titlar har egentligen aldrig försvunnit ur sikte inom konstmusiken, även om det då och då varit på modet att skriva både ”Structures” och ”Compositions”. Däremot har det blivit allt tydligare att beröringsskräcken med litteraturen försvunnit. Annars får man nästan gå tillbaka till Franz Liszt för att hitta riktigt litterära tonsättare.
Britta Byström tillhör dem som söker sig till språkkonsten. Men även om det inte sällan är till romanerna hon går innebär inte det att hon utvecklat en berättandets musikaliska poetik. På sin nya skiva är det till Italo Calvino hon sökt sig i titelverket ”Invisible cities”, precis som hon en gång gjorde i slagverkskonserten ”The baron in the trees”. Här har hon sökt upp musik med anknytning till Venedig, den stad som hos Calvino visar sig vara källan till visioner av främmande städer.