Socialtjänsten ingrep aldrig

MALMÖ
I samtalen med socialsekreterarna berättade Ulf Olsson hur han ville göra barn riktigt illa ”för att någon skulle få känna hur illa han mått, hur illa han haft det.”
Han sa också att han varit rysk spion, dödat djur och anlagt bränder i Jönköping. Men på socialförvaltningen betraktade man honom som en ”knäppgök”, som man inte riktigt orkade med.
En av socialsekreterarna erkänner i polisförhöret:
– Jag upplevde att det blev ett lite oprofessionellt förhållningssätt från vår sida, jag själv inbegripen.
Trots alla bisarra uppgifter och ”sjuka fantasier” lägger socialtjänsten ner stor ansträngning på att Ulf Olsson ska kunna umgås med sin son, som i dag är 14 år och bor med sin mamma i Skåne.
– Det är inte vanligt att klienter får låna socialförvaltningens bil, jag tror inte det förekommit varken före eller efter, bekräftar kvinnan som vikarierat som socialchef.
Samstämmiga uppgifter beskriver Ulf Olsson som aggressiv, hotfull. Med en förvrängd syn på kvinnor, som han anser bara ”dög att knulla med, de är subbor och horor, inget att lita på.” Som present till sin socialsekreterare lämnar han en teckning på en kvinna som stympats strax nedanför underlivet. Med blod som droppar.
– Han sa något i stil med att så här ska kvinnor ha det ...

Groteska exempel staplas på varandra, ändå blir inte ens Ulf Olssons lämplighet som umgängespappa utredd.
Den manlige socialsekreterare som flera gånger agerar chaufför när far och son ska mötas tecknar en nattsvart bild:
– Jag har aldrig stött på en så udda människa som Ulf under den tid jag har arbetat med människor. Om Ulf varit fullt frisk hade han varit en utmärkt chef eller stridspilot, med tanke på hans känslokyla. Han kopplade bort sina känslor och koncentrerade sig på uppdraget.
I dag vill ingen på socialförvaltningen i Vimmerby kommentera vad de sagt till polisen. Enligt socialchefen Hans Eriksson är personalen chockad över händelseutvecklingen.