Recension

House of cards Säsong 3 (avsnitt 1–6)Glödande friktion och livsfarligt maktspel

House of Cards
House of Cards Foto: DAVID GIESBRECHT
Uppdaterad
Publicerad
Kevin Spacey i säsong 3 av ”House of Cards.

Kevin Spacey i säsong 3 av ”House of Cards.

Foto: DAVID GIESBRECHT
Robin Wright och Kevin Spacey i säsong 3 av ”House of Cards.”

Robin Wright och Kevin Spacey i säsong 3 av ”House of Cards.”

Foto: DAVID GIESBRECHT
Annons

Det börjar märkligt långdraget, en inledning som hade varit svår att tänka sig för bara ett par år sedan. Sättet upphovspersonerna i långsamma, repetitiva scener bygger upp den tredje säsongen av “House of cards” är så pass befriad från spänning att den förmodligen hade fått den mest progressiva tv-chef att bli mer än nervös. Men i en tid då kreatörerna vet att tittarna stannar kvar – och att vissa kommer att se säsongens 13 avsnitt i ett enda svep – finns utrymme för en helt annan frihet i ton, tempo och dramaturgi i hur en tv-serie byggs upp under en säsong.

Med det sagt förvånas jag ändå av den nya “House of cards”-säsongens första avsnitt, speciellt med den förra, ojämna andra säsongen i åtanke. Det är modigt att starta med ett så pass ljummet avsnitt – men ställt i kontrast till ett fullkomligt bländande avsnitt två framstår valet som helt logiskt. Frank Underwood har nått sitt mål och är USA:s sittande president men lever farligt inför 2016-års presidentval. Samtidigt som hustrun Claire inte har några som helst intentioner att förbli en stillatigande, neutral och konfliktfri rikets första dam. Läge för glödande friktion och livsfarligt maktspel.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons