Mer eller mindre lustigt om humorns anatomi
Boken ”Humour, seriously” bekräftar oavsiktligt att krystade lustigheter och käck jargong kan motverka sitt syfte. Författarna undervisar vid Stanford och har en instrumentell syn på humor som ett redskap för ledare. Men de gör också intressanta observationer om humorns väsen.
Att analysera skämt och humor brukar vara ett osvikligt sätt att ta död på det roliga. Men det är lockande att försöka förstå varför något som får en människa att ramla av stolen i skrattparoxysmer lämnar en annan fullkomligt oberörd.