Kvinnlig postmästare brändes på häxbål
Kvinnor som var änkor – och därmed myndiga – kunde få betydelsefulla uppdrag på 1600-talet. Men att sådana positioner kunde vara utsatta förstår man om man betänker den kvinnliga postmästaren Katharina Henots öde.
Fråga: ”När jag var i Köln fick jag höra att staden utmärkt sig genom att ha haft en kvinnlig postmästare redan i postväsendets barndom för hundratals år sedan, men att hon fått stora problem med myndigheterna eftersom avundsjuka grannar anklagade henne för allt möjligt ondskefullt. Kan du inte berätta om henne?”
Svar: Jovisst. Hon hette Katharina Henot, var änka – och därmed myndig, med rätt att bedriva näringsverksamhet trots sitt kön – och gick till historien som en av Tysklands första kvinnliga postmästare. Väl att märka var det inte hon som byggde upp verksamheten; den låg redan inom familjen. Katharina ärvde postkontoret efter sin far år 1626 och drogs därefter in i en konflikt med greven av Taxis, som ville stärka sin egen postala dominans i Rhenlandet.