Folksuveräniteten är en ännu olöst fråga
Den folkmassa som stormade Kapitolium må ha uppfattat sig som ”folket” och att de därför hade rätten på sin sida. Mer än 200 år efter att folkets överhöghet först hyllades är den till sitt innehåll ännu mystisk och oklar.
Stormningen av Kapitolium den 6 januari visar på demokratins utsatta ställning i en tid av populism och postsanning. Men försöket att ogiltigförklara ett demokratiskt val rymmer också en annan berättelse, som inte enbart handlar om hotet från anti-demokratiska krafter. Den andra berättelsen handlar om hur vi ska förstå grunderna för en legitim demokratisk ordning. Är en demokrati detsamma som sina procedurer och institutioner – allmänna val och folkvalda församlingar – eller utgår makten ytterst från folket som därmed också har rätten att ingripa och omkullkasta det egna styrelseskicket?