Se invandrare som en biståndsresurs

Maria Eriksson-Baaz forskar på familjer som lever i två länder. Hon tycker att det är dags att koppla samman integrations- och biståndspolitiken för att ta vara på den kunskap som exilafrikaner har om sina hemländer. Hon är kritisk till att Sida inte tar till vara invandrares kompetens i större utsträckning, men på Sida känner man inte igen sig i beskrivningen.

Publicerad
Annons

Maria Eriksson-Baaz forskar om så kallade transnationella familjer, sådana som lever och verkar i två eller flera olika länder. Marias fokus ligger på Sverige och Kongo. Det är ingen slump.
Redan innan Maria Eriksson-Baaz påbörjade sitt forskningsprojektet vid institutionen för freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet hade hon själv gjort resan mellan Sverige och Kongo-Kinshasa ett otal gånger. Mellan tre och femton års ålder bodde hon tillsammans med sina svenska missionärsföräldrar i en liten by i landet på andra sidan jordklotet. Men trots viss kontakt med Sverige placerar hon ändå sin egen familj långt ner på den transnationella skalan.

– Visst är man som västerlänning utomlands transnationell i någon mån, men det som gör det annorlunda är att man inte har ekonomiska band med sina släktingar i hemlandet. Så länge man inte är en ekonomisk enhet har man inte insyn och kan inte blanda sig i varandras liv och då försvagas andra förbindelser naturligt. Att ha åsikter om hur folk beter
sig, vem man gifter sig med och hur man uppfostrar sina barn, allt detta baseras på att man är en ekonomisk enhet.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons