Håkan Lindgren:Otrygghet gör ofriheten oemotståndlig

När bristen på gemenskap känns akut söker vi gärna andra former av tillhörighet, även sådana som innebär att vi måste underkasta oss ideologier, starka ledare – eller artificiell intelligens. Denna dagsaktuella tendens belystes redan på 1940-talet av sociologen och psykoanalytikern Erich Fromm.

Publicerad
Erich Fromm (1900–1980) gav ut ”Flykten från friheten” medan andra världskriget pågick.

Erich Fromm (1900–1980) gav ut ”Flykten från friheten” medan andra världskriget pågick.

Foto: IBL
Annons

Titeln på Erich Fromms kulturteoretiska klassiker från tidigt 1940-tal framstår som en perfekt sammanfattning av vad som pågår just nu – tidsandans starkaste strömning skulle kunna kallas ”Flykten från friheten”. Efter en kort period när välstånd, rättigheter och utbildning har varit jämnare fördelade bland medborgarna än kanske någonsin sedan människan började bo i städer flyr vi tillbaka till nationell stolthet, etniska gemenskaper, religion, könsroller, konspirationsteorier och andra aggressiva kollektiva identiteter. Vi rotar i soppåsen efter de matrester som 1900-talet skrapade från tallriken. I en återgång till den sortens gemenskaper ligger tydligen den enda trygghet vi vågar hoppas på. Det mest sårande och provocerande man kan säga till männi­skor idag är: ni förtjänar bättre. Kanske är det till och med det farligaste?

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons