La CheffeStjärnkocken offrade allt för maten – även dottern

Mat. Eller snarare akten att tillaga maten. Vad som skiljer verklig kokkonst från simpel matlagning. Och vad som gör att det mänskliga psyket kan omfamna en riktigt vällagad maträtt samtidigt som det har svårt att släppa fram en så stark sinnlig njutning utan att övermannas av skam. Om detta handlar den franska författaren Marie NDiayes nya roman ”La cheffe”. Men även om lögn och minne, klass och moral, och den tunna gränsen mellan kärlek och besatthet.

Bokens huvudperson benämns aldrig med något annat namn än just Cheffe, hon är en av världens främsta kockar, en gastronomins superstjärna. Eller var, för när berättelsen börjar är hon redan död och hennes historia berättas av ett jag som under långa perioder arbetade på hennes restaurang, under ett samtal som närmast liknar ett förhör. Han blev, påstår han i alla fall, hennes förtrogna under de sömnlösa nätter som de tillbringade tillsammans i det tomma köket efter restaurangens stängning. Han hävdar att hon berättade allt för honom, att de stod varandra mycket nära.