KaputtSuverän på slagfält och i salonger

Curzio Malaparte blev bekant som journalist och författare på 1930-talet. Tack vare goda kontakter med de fascistiska topparna i Italien kunde han bygga sin spektakulära villa på Capri: Casa Malaparte är idag en turistattraktion, även om villan bara kan begapas på behörigt avstånd. Under kriget arbetade Malaparte som korrespondent och rapporterade från Ukraina, Kroatien, Polen och Finland. 1943 tog han sig tillbaka till Italien och Capri för att avsluta romanen ”Kaputt”, där han samlat sina intryck från kriget. Romanen översattes till många språk, däribland svenska 1948; nu kommer den i imponerande nyöversättning av Viveca Melander och med ett entusiastiskt och informativt förord av Mikael van Reis.

Malaparte är sin egen huvudperson och han inleder romanen med sig själv i konversation med prins Eugen på Waldemarsudde, ett samtal som till stor del handlar om Axel Munthe på Capri. Malaparte underhåller dessutom prinsen med kannibalistiska berättelser från Smolensk tills prinsen ber honom byta ämne och Malaparte istället berättar om en societetsmiddag på Capri. Vi får några glimtar från den mondäna världen varefter samtalet kommer in på Paris och på den tid då prinsen var där som ung konstnär, vilket framkallar prinsens sorgmodighet och några tårar. Kapitlet avslutas med att han ber Malaparte att inte berätta detta för Munthe, som han kallar en
vieux malin, en gammal skojare.