Irakkrisen sår split och skapar nya allianser

Publicerad
Annons

Den kulan visste var den tog - alltså den amerikanske försvarsministern Donald Rumsfelds kommentar om att det är ”det gamla Europa” som motsätter sig USA:s Irakpolitik. ”Det nya Europa” stöder USA, hävdade Rumsfeld. Och simsalabim, så kom artikeln skriven av åtta stats- och regeringschefer - fem EU-medlemmar, tre centraleuropéer på väg in i Unionen - där vikten av en enad transatlantisk front i Irakfrågan understryks. Europa och USA förenas, skriver de åtta, av de värden som korsade Atlanten med de européer som skulle grunda Förenta Staterna - demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Den 6 februari rapporterar New York Times om ytterligare ett uttalande, timat för att sammanfalla med utrikesminister Colin Powells tal i FN, av tio centraleuropeiska stater - Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Slovenien, Rumänien, Bulgarien, Albanien, Makedonien och Kroatien - om att ”den transatlantiska gemenskap som vi är en del av måste stå enad mot terrorism och diktatorer med massförstörelsevapen”.

Telefonerna
har gått varma över Atlanten. Från amerikansk sida har man begärt, och fått, en avbetalning på tacksamhetsskulden hos de stater vars övergång till demokrati efter 1989 stabiliserats av en framsynt amerikansk politik inom Nato och Partnerskap för Fred (PFF). Ängslan från den gamla onda tiden spelar in, liksom bitterhet mot EU för en segdragen utvidgningsprocess. ”Natoförsvaret existerar, det gör inte EU:s ” förklarar en polsk regeringstjänsteman för en fransk journalist. Le Monde citerar en rumänsk tidning: ”För USA väger Rumäniens röst lika tungt som Frankrikes eller Tysklands”.
Men Natomedlemskap är i sig inget kriterium för att tillhöra Rumsfelds ”nya Europa”. Natos aktier i Washington har skadats av dragkampen mellan dem som accepterar att börja planera för Natoförsvar av Turkiet i samband med ett Irakkrig och Frankrike, Tyskland och Belgien som tills vidare spjärnar emot.
Nederländerna har, signifikativt nog, avböjt att delta i ”de åttas” upprop. Holländarna må vara atlantister, men de värnar också
om ett integrerat Europa. Oberoende av vem som har regeringsmakten vore det för Haag sannolikt otänkbart att sidsteppa - och indirekt underminera - den gemensamma policyprocessen i EU.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons