Hur Sverige blev ett lagom extremt land
Per T Ohlssons nya bok om den svenska politikens historia är en kärleksfull skildring av ett förnuft som givit framsteg och fred. Moderniseringen av Sverige är dock inte entydigt en solskenssaga.
Sverige har en stark och enhetlig berättelse om sig själv som politisk nation. På grundkurserna i statskunskap bidrar vi som akademiska lärare till att forma och förstärka denna bild om vad som är viktiga milstolpar i tillblivandet av det Sverige som vi lever i nu. Framför allt är det en berättelse om framsteget. Här finns en given kronologi som sträcker sig åtminstone från 1809 års statsvälvning, med dess nya regeringsform med maktdelning mellan kung och ståndsriksdagen, till efterkrigstidens bygge av välfärdsstaten och det moderna Sverige. Därutöver förekommer parallellt nästan alltid en mer tematiskt problematiserande ambition: hur ska vi förstå den svenska politiken, vilken är dess egentliga väsen?