Skrei - en favorit ner i minsta bit

Norsk torsk Skrei är som bekant toppkockarnas älsklingsfisk nummer ett. Nu gör den succé över hela jordklotet. Torsktungorna åker gräddfil till Spanien, huvudena åker raka vägen till Nigeria, magen far iväg till Asien och i torkad form älskas den i England.

Publicerad
Skrei är benämningen på den torsk som vandrar från Barents hav till Nordnorge.

Skrei är benämningen på den torsk som vandrar från Barents hav till Nordnorge.

Foto: VIDAR RUUD, ANB
ANNA-BRITTA STÅHL
Foto: ANNA-BRITTA STÅHL
Annons
Skrei är benämningen på den torsk som vandrar från Barents hav till Nordnorge.

Skrei är benämningen på den torsk som vandrar från Barents hav till Nordnorge.

Foto: VIDAR RUUD, ANB
ANNA-BRITTA STÅHL
Foto: ANNA-BRITTA STÅHL
1/2
Skrei är benämningen på den torsk som vandrar från Barents hav till Nordnorge.

Skrei är benämningen på den torsk som vandrar från Barents hav till Nordnorge.

Foto: VIDAR RUUD, ANB
2/2
ANNA-BRITTA STÅHL
Foto: ANNA-BRITTA STÅHL

På Myre Fiskemottak i nordnorska Vesterålen, granne med Lofoten, 22 mil norr om polcirkeln, finns plats för hela skreien. Torsktungor, kinder, huvuden, ryggar, magar och filéer förvandlas till läckra middagar i all världens kök.

Ute på havet, som inramas av höga, snöklädda fjälltoppar, guppar små och stora fiskebåtar som dagligen drar upp tonvis med fisk.

– Som mest har vi fått in 447 ton fisk under ett dygn. En bra dag ligger fångsten på runt 227 ton. Men vi har även haft dagar med bara 10 ton, berättar Kai Freddy Evensen, förman på fabriken.

Företaget har ökat omsättningen från 30 miljoner till 220 miljoner sedan det öppnade för nio år sedan. Numera kan man välja sina kunder och säga nej tack till att ta emot till exempel valfångster.

– För tio år sedan var det krisstämning i byn. Vår enda landningsplats för fisk hade gått i konkurs. I det läget valde några erfarna fiskare att satsa på en ny modern anläggning.

Inne i fabriken pågår en febril aktivitet vid olika stationer. Filéer och ryggar packas i märkta kartonger. Lever, rom, huvuden och torsktungor samlas upp i stora, vita kar innan de förpackas och skickas ut i världen.

Annons
Annons

– Den här säsongen har vi exporterat 73 ton torsktungor till Spanien. Första gången de hörde av sig och ville ha 40 ton sade vi nej eftersom vi var rädda att vi bara skulle kunna leverera till en kund.

En ordinär torsktunga väger mellan 30 och 50 gram. Men då och då dyker det upp praktexemplar. Rekordet är en läckerbit på ett halvt kilo som kom från en så kallad kaffetorsk, som enligt reglerna måste väga mer än 30 kilo. Fångsten ger båtens skeppare ett kilo kaffe, kaffetorskdiplom och bild i tidningen Lofotenposten.

– Toppnoteringen för i år är en skrei på 45 kilo. Men de flesta fiskar vi får in väger mellan 5 och 8 kilo.

Fiskhuvudet skärs av så fort fisken kommer in i fabriken och fraktas till en särskild avdelning där tungorna skärs ut. Arbetet utförs av ortens barn och ungdomar som kommer hit efter skolan för att tjäna en extra slant under de fyra månader som skreifisket pågår.

– De riktigt flitiga kan få ihop 50 000 kronor mellan januari och april. Under den perioden läggs grunden för kommunens ekonomi.

När tungan är borttagen binds huvudena ihop i klasar som hängs ut på tork innan de levereras till Nigeria där de sätter smak på soppor. Magen levereras till Asien och hel torkad torsk klassas som festmat i flera av länderna kring Medelhavet. Italienarna har till och med utbildat särskilda kännare som bedömer den torkade fiskens kvalitet utifrån doft och utseende.

– Torsken hängs ut när temperaturen ligger runt noll grader. Om det är kallare än så fryser den sönder och förstörs. Sedan gäller det att temperaturen håller sig runt noll under de fem, sex månader fisken ska hänga ute för att få högsta kvalitet.

Annons
Annons

– Vi gör även lutfisk av två filéer som fästs ihop och får hänga ute på tork lika länge. När den är klar läggs den i lut i tre dagar innan den lutas av i vatten, packas och fryses in.

Favoritfisken då? Den här tiden på året blir det mycket skrei, men om Kai Freddy Evensen får bestämma äter han helst sej. Han får medhåll av arbetsledaren Siw Jakobsen, som arbetat inom fiskeindustrin i 33 år.

– Sejen är mer smakrik, man behöver inte använda så mycket kryddor när man tillagar den. Bäst smakar den tillagad i lergryta med grönsaker, rotfrukter, potatis, lök, lite salt och peppar och massor med smör. Så gott och så lätt att tillaga.

Även om Myre kallas för fiskarnas Klondyke så svävar då och då mörka moln över fiskebåtarna. Än så länge drar fisket in runt en miljon per person och år i den nordligt belägna kommunen med sina 4 500 invånare, men skepparen André Karlsen oroar sig för miljöförändringar och att fisken uppvisar nya vandringsmönster.

– Tidigare fiskade vi enbart när det var ljust ute, men nu får vi fisk även när det är mörkt. Skreien har också börjat leka längre söderut liksom sillen och andra fiskar. Det är som om allt snurrat om i havet och ingen kan säga vad det beror på.

Anna-Britta Ståhl

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons