RecensionScenvår 2017
Pedofildrama som skaver på näthinnan
I ”The Nether” ställs akuta frågor om laglösheten på nätet. Kan perversa fantasier vara brottsliga? Närvaron av barn på scenen skapar obehag, ändå känns föreställningen monoton, skriver Ylva Lagercrantz Spindler.
Vad händer när internet uppfattas som en mer verklig värld än den verkliga? I ”The Nether” har den artificiella tillvaron på nätet slutgiltigt tagit över och befolkas av avatarer, digitala kopior av våra verkliga jag. Här råder laglöshet med förbjudna begär och grov brottslighet som inte kan straffas eftersom den egentligen inte finns. Känns det igen? Ja, Darknet och grooming finns ju redan här, krypterade sidor och vuxna som tar sexuell kontakt med barn i egenskap av någon annan.
Pjäsens grundidé är inte unik. Böcker och filmer som handlar om parallella universum där ett andra jag existerar finns det många av. Teaterns styrka är att den bokstavligen spelar med fysiska kroppar i rummet, vilket kontrasterar än mer effektfullt mot fantasin.