Tännsjös etik kommer inte rädda KI

KULTURDEBATT Torbjörn Tännsjö berömmer en utveckling på Karolinska Institutet som är en följd av hans eget allt större inflytande. I själva verket är hans teknologiska sätt att närma sig medicin-etiska frågor föråldrat, skriver professor Fredrik Svenaeus.

Publicerad
Bakom fallet Macchiarini finns inte bara en enskild charlatan, utan en övergripande problematik där läkaren förväntas vara en Frankensteinfigur som ska utforska det okända och åstadkomma det omöjliga, skriver professor Fredrik Svenaeus. (Stillbild från filmen "Frankenstein" med Boris Karloff, 1931)

Bakom fallet Macchiarini finns inte bara en enskild charlatan, utan en övergripande problematik där läkaren förväntas vara en Frankensteinfigur som ska utforska det okända och åstadkomma det omöjliga, skriver professor Fredrik Svenaeus. (Stillbild från filmen "Frankenstein" med Boris Karloff, 1931)

Foto: AOP / Rex Features
Annons

Historien om kirurgen Paolo Macchiarinis uppgång och fall vittnar om etiska systemfel. Det handlar inte bara om att en karismatisk charlatan har förfört Karolinska institutet (KI) och lyckats smita under den etiska radarn. Problemet är istället att ett Frankensteinmässigt läkarideal och människosyn vunnit kraft i takt med att den moderna medicinen på ett allt mer genomgripande sätt teknologiserats. Läkaren är en frontfigur som utforskar det okändas domäner och gör det omöjliga. Han går före in i en framtid där vi inte längre behöver lida av sjukdomar och svagheter utan kan operera, medicinera och manipulera oss fram till ett betydligt längre och lyckligare liv som starka och vackra människor.

Det här är naturligtvis en verklighetsbeskrivning som mycket få läkare, säkert inte heller de på KI, känner igen sig i. De är sysselsatta med att på mer ödmjuka sätt utforska detaljer i det komplexa sammanhang som stavas människan och hennes biologi. Och, framförallt, med att hjälpa sjuka och behövande personer, det vill säga sina patienter. Men det ideal och den målbeskrivning som jag redogjorde för ovan spökar lika fullt i de hus som de är verksamma i. Det som räknas där är medicinska genombrott som kan omsättas i form av artiklar i högt rankade tidskrifter och patenterade teknologiska innovationer. Vad Sverige vill ha är nya medicinska bioteknikföretag och helst ett och annat Nobelpris på köpet. Människan är som alla vet ingen maskin, men det är likafullt biotekniken som har blivit det helt dominerande paradigmet för den samtida ”excellenta” medicinen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons