Platta skämt och töntig sång
KLASSKILLNAD Redan efter första delfinalen i Melodifestivalen kunde man konstatera att programmet var obeskrivligt tafatt och pinsamt dåligt. Idol framstår som en gigant i fråga om spänstig tv.
I morgon är det dags för den andra delfinalen av Melodifestivalen. Sandviken är den ”lyckliga” staden där Sveriges mer okända artister tävlar om en plats i Globen. Förra veckans schlagerjippo sågs av tre miljoner tittare, vilket är en mycket hög siffra, men ändå 300000 färre än premiärprogrammet förra året.
För säkerhets skull kollade jag sändningen från Örnsköldsvik två gånger. Var tvungen att se om den efter att jag läst Anders Björkmans krönika i Expressen där han skrev att det var den ”sämsta deltävlingen någonsin”. Han har rätt. Frågan är hur det är möjligt att jobba i ett helt år med Sveriges Televisions största program och knappt få tag i en känd artist, med tre programledare som verkar ha gått i en förvirringsskola och som slungar ur sig skämt som alla faller platt till marken. Artistpresentationerna var om möjligt ännu värre.