Recension

Carl BâratCarl Bârat

Kristin Lundell
Publicerad
Annons

Medan hans forne parhäst Pete Doherty tog på sig den romantiska slängkappan och gav sig ut på en seglats runt Albion har Carl Bârat på sin solodebut inte bara ett slutmål på sin karta. Istället låter han skivan röra sig mellan The Libertines-stompiga poplåtar, filmiska arrangemang och låtberättelser som ekar av både Leonard Cohen och Tom Waits. Den 32-årige sångaren har dock inga problem att hålla koncentrationen på den plats han befinner sig på för tillfället. När Barât låter mörkret sänka sig i Shadows fall är det som om han aldrig haft något annat sällskap än ett knippe förtvivlade stråkar.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons