Journalistiken får allt mindre betydelse
Nya tider Journalistikens tid som demokratins väktare är förbi. Internet och ett ökat medieutbud skapar fler aktiva och kritiskt granskande medborgare, hävdar medieanalytikern Olle Lidbom.
USA:s tredje president Thomas Jefferson sa att han föredrog ett ”samhälle med dagstidningar som saknar regering framför ett utan dagstidningar men med regering”. Detta citat har sedan dess missbrukats i all journalistikutbildning och publicistisk debatt. Mediernas påstådda betydelse för demokratin får fortfarande stå helt oemotsagd. Även i Richard Swartz debattartikel om svenska dagstidningars bevakning av Fritzl-rättegången (24/3 2009) målas tidningarnas lättjefulla journalistik upp som en fara för demokratin. Bevakningen, som förvisso var gamaktigt slipprig, är i Swartz tolkning ännu ett tecken på demokratins snart förestående död.
Mycket talar dock för att journalistikens betydelse för demokratin har passerat zenit. Mängden informationskällor har exploderat: mediehusen skapar idag mångdubbelt mer innehåll (Bonnierägda TV4 driver idag fler tv-kanaler än ägaren ger ut dagstidningar), globaliseringen har skapat mer information med relevans för allt fler människor och bok-, skiv- och filmutgivningen briserar ständigt i nya rekord.