Recension
Trots filmmagi inget bra drama
”Hobbit” är en tekniskt raffinerad åktur mellan hisnande effekter, filmad med en ny höghastighetskamera. Men trots att här finns ögonblick av filmmagi är det inget bra drama.
Peter Jacksons ”Sagan om ringen”-trilogi var modern attraktionsfilm: publiken fascinerades av hur datoranimationer gav liv åt J R R Tolkiens fantasivärld på samma sätt som folk ett sekel tidigare överrumplats av snuttar filmade med kameror fästa på spårvagnar. Det blev förstås succé och en tidsfråga innan en krisdrabbad bransch skulle gräva i Midgårds mylla efter mer stoff att omvandla till upplevelser man inte kan få utanför en modern biograf.
”Hobbit: En oväntad resa”, den första delen av tre baserade på Tolkiens debutbok ”Bilbo – en hobbits äventyr” från 1937, är precis detta – en tekniskt raffinerad åktur mellan hisnande effekter. Intrigen är förhistorien till ”Sagan om ringen”: den fredlige, piprökande hobbiten Bilbo dras ut på äventyr av trollkarlen Gandalf, för att överlista draken Smaug och återta kungariket åt de 13 dvärgar paret slår följe med.