När musiken var ett adligt måste
I dagarna pågår Saxå kammarmusikfestival, som startades för trettio år sedan. I jubileumsboken berättas om en föga lönsam men djupt lustfylld musikform som löser upp gränsen mellan publik och ensemble.
Sofia Lilly Jönsson
Publicerad
Svenskt musikaliskt lexikon, 1802: ”Kammarmusik. Et slags mindre bullrande musik til hvars exekution ej behöfvas så stora rum eller salar”. Tro det eller ej, men för inte så länge sedan ansågs det som nästan lite simpelt att gå på orkesterkonsert. I kammarmusiken tränades den seriösa publiken att lyssna efter nyanser. Det är åtminstone så vi lärt oss se det med det förra århundradets kanonisering av en viss kammarmusikalisk repertoar (typexempel: Beethovens sena stråkkvartetter).