Biståndets svarta hål

Sverige har de senaste tre åren skickat 24 skattemiljarder i bistånd till FN – men det finns brister i både uppföljning och kontroll. Två män med unik insyn i Stockholm och New York berättar i dag om ett slutet system där många vill tysta granskning.

Jenny Nordberg
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Nu bärs de blåklintsblå träbockarna bort och avspärrningarna lyfts. Årets verkliga partyvecka för diplomater, när alla FN:s medlemsländer samlas i stan, är över. Bono har sjungit för världsfred, Irans president har fraktats runt i fyrhjulsdrivna bilar med mörka rutor och blåljus, och
Carl Bildt har tweetat sig igenom nästan varje steg under sina dagar i FN-skrapan. Många fler svenska diplomater har också varit här och minglat runt, eftersom, som en uppspelt ambassadör säger ”det är ju jättebra för kontakter”.

Och de svenska diplomaterna är så välkomna. De skickar varje år
uppemot 5 miljarder skattekronor rakt in i FN-systemet, varav en stor del går till att finansiera generösa löner, förmåner och resor för de anställda. Sverige ligger i den absoluta världstoppen för den typen av
kontantbidrag till flera FN-organ. Biståndsmyndigheten Sida bidrar också med runt 4 miljarder årligen till FN.
Totalt får alltså FN mer än vad sjukvård, kultur och kollektivtrafik i Uppsala,
enligt landstinget där, kostar för 340000 invånare under ett år.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons