”Galen” skyskrapa planerades i Stockholm

Denna huskoloss på 40 våningar, där 5 000 människor skulle arbeta och 1 000 ha sin bostad, planerades i centrala Stockholm på 1920-talet. SvD:s titt i arkiven visar att löjtnant Thörnblads skyskrapeplan var en "snackis" i huvudstaden 1927.

Johan Lindberg
Uppdaterad
Publicerad
Annons

1 / 13

Efter reklamen visas:
Christina Nilsson-olyckan 1885
Foto: Stadsarkivet
Stadsarkivet
Foto: Stadsarkivet

I slutet av bildsvepet får du veta mer om byggnaden som i dag ligger på Nybrokajen 11, men vi ska börja med en kittlande historia om hur det kunde ha blivit på den här platsen. På 1920-talet fanns nämligen planer som helt kunde ha vänt upp på ner på centrala Stockholms utseende – Thor Thörnblads torn.

Annons
Annons

2 / 13

Första gången det skrivs om planerna på den smått vansinniga skyskrapan är i Social-Demokraten den 1 oktober 1927 och några dagar efter hakar övriga tidningar på – här exempelvis Aftonbladet 3 oktober. DN har rubriken ”Tänkt Babelstorn på Blasieholmen”. SvD skriver bland annat att uppförandet av Sveriges och Europas största skyskrapa planeras och beskriver det som ”ett fantastiskt projekt”. Se på bilden hur pluttigt den resliga byggnaden Strand Hotell är i jämförelse...

Annons
Annons

3 / 13

Foto: Johan Lindberg
Johan Lindberg
Foto: Johan Lindberg

För att få reda på hur denna galna idé kom till dök jag ner i Stadsarkivets fantastiska arkiv. Och där fanns detta fynd: Den ambitiösa och tjocka folder som löjtnant Thor Thörnblad använde för att försöka övertyga stadens politiker att det var nödvändigt att bygga denna koloss på 40 våningar där 5 000 människor skulle arbeta och 1 000 ha sin bostad.

Annons
Annons

4 / 13

Foto: Stadsarkivet
Stadsarkivet
Foto: Stadsarkivet

Här en modellbild ur en annan vinkel från Strandvägen, ur Thor Thörnblads folder från 1927. Thörnblad bodde själv på Strandvägen 7B och hade med ord drömmen att själv få se tornet från sin bostad. Nästa bild visar hur platsen såg ut 1927.

Annons
Annons

5 / 13

Foto: Stadsarkivet
Stadsarkivet
Foto: Stadsarkivet

Bild ur Thor Thörnblads 1920-talsfolder som visar att vyn mot Strand Hotell från Strandvägen inte har förändrats så mycket till i dag. Om Thor Thörnblad hade fått igenom sitt förslag hade alltså 5 000 människor fått jobb i kolossen på Blasieholmen. Beskrivningen av vilka affärer som skulle finnas i byggnaden är fascinerande läsning – se nästa bild.

Annons
Annons

6 / 13

Här Thor Thörnblads lista över vilka affärer som skulle finnas i tornet. I huset skulle det högst upp finnas 500 lägenheter – från två rum upp till tio, varav de flottaste skulle ha stora terrasser. Det framgår också följande: ”Hyresgästen kan för en ringa kostnad få hyra en dammsugare eller golvboningsmaskin av Skykraparbolaget. En sådan maskin skulle onödigtvis upptaga plats i bostaden”.

Annons
Annons

7 / 13

I Thörnblads torn skulle också bland annat finnas:

• En stor simhall.

• Flera restauranger. Ett stor matställe av ”den särdeles praktiska och aptitliga amerikanska cafeteria-typen”. En förstklassig restaurang av ”ungefär Operakällarens karaktär”. Där skulle gästerna med en hiss ha möjlighet att färdas till tornvåningen, ”varifrån man vid klart väder bör se i ena riktningen över hela Stockholms skärgård till Östersjön och i en annan riktning Uppsala domkyrkas torn”.

• En lekplats där familjernas minderåriga barn skulle kunna tas om hand på dagtid för en lägre avgift.

• En husläkare med ett antal sjukrum och operationssal.

• En biografteater.

• Bankfilialer.

Annons
Annons

8 / 13

Thor Thörnblad påpekar att ”antalet automobiler från att 1917 ha varit blott 3 795 stycken i riket nu 1927 är 94 848”. För att klara av den större trafikbelastningen kring tornet föreslår Thor Thörnblad att intilliggande Arsenalsgatan och Stallgatan ska breddas så att de blir tvåfiliga. Han vill också genomföra en utfyllnad av Nybrovikens innersta del till en kajlinje som möjliggör att Stallgatan fortsätter över Nybroviken till Strandvägen. En bred bro för minst tre körfält i vardera riktning som sträcker sig över Strömmen från Arsenalsgatan och Stallgatans skärningspunkt till Skeppsbron. ”Uppförandet av skyskraparkomplexet skulle vara bra för den starkt ökade automobiltrafiken”, skriver han. I denna fråga skulle dock stadsplanekontoret i sin bedömning ha en helt annan åsikt...

Annons
Annons

9 / 13

Stockholmarna följer nyfiket den fortsatta utvecklingen, bland annat skriver SvD om Thörnblads uppvaktande av stadskollegiet i slutet av oktober 1927. Han vänder sig då mot de estetiska synpunkter som framkommit. Framför allt kritiserar han de som menar att Stockholms slott skulle ”slås ihjäl” av jättebyggnaden. ”Slottet, som med sin förnämliga, att icke säga luxuösa, låga höjd belägger en synnerligen stor och synnerligen välbelägen yta inom stadsenheten skulle till och med v i n n a i dominerande prägel”, säger Thor Thörnblad.

Annons
Annons

10 / 13

Här ett annat exempel från SvD. Thor Thörnblad lanserar en helt ny idé när det gäller hyresgästernas tjänstefolk: ”För de tjänarinnor, som skulle betjäna mindre bostäder, skulle jungfrukamrar finnas att hyra i en särskild del av komplexet, exempelvis i en inåt gårdssidan vettande del, som genom brist på utsikt åt gatan vore mindre värdefull. Här skulle inrättas ett tjänarinnehus. Mellan varje bostadslägenhet och tjänarinnehuset finnes lokaltelefonförbindelse genom en särskild central. Och när tjänarinnans arbete för dagen är avslutat, är det blott en fördel för värdfolket och för henne själv att vara oberoende av varandra”, skriver han.

Annons
Annons

11 / 13

Thor Thörnblad får en del stöd, bland annat från KTH-professor Henrik Kreüger som anser att byggnaden är fullt genomförbar och i ett utlåtande skriver att ”flera av våra svenska byggnadsfirmor hava full kompetens för arbetets utförande”. Men i december 1927 kommer ett tungt besked för Thor Thörnblad då Stadsplanenämnden avstyrker förslaget. Detta sedan stadsplanekontoret konstaterat att Arsenals- och Stallgatan skulle behöva göras betydligt bredare med hänsyn till intilliggande byggnaders ljusbehov. Kontoret menar att en skyskrapa är möjlig – och till och med önskvärd – intill äldre bebyggelse, om den fungerar sett till trafiken och om den kan ge stadsbilden ett ökat skönhetsvärde. ”Men då ingen av dessa förutsättningar i detta fall äro tillfinnandes, få kontoret avstyrka förslaget till skyskraparbyggnad”.

I SvD 14 februari 1928 framgår dock att Thor Thörnblad dock fortsätter att driva projektet. Han tror att det skulle ge Sverige stjärnglans utomlands med en 40-våningsbyggnad: ”Den riksnyttiga reklamen beträffande utlandet väsentligt förhöjas av en verklig skyskrapa såsom vittnesbörd om svensk byggnadskonst”. Till slut tvingas dock Thor Thörnblad inse att tornet aldrig kommer att bli verklighet. Han fortsätter i stället en intensiv yrkesbana, bland annat som ingenjör. Han var också en av initiativtagarna till bildandet av Svenska Radioaktiebolaget 1919 och var involverad i fack- och dagstidningar inom radio, flyg, trafik, stadsplanering, husbyggnad och politik.

Annons
Annons

12 / 13

I en nyproducerad kortfilm beskrivs en av Stockholms största – och mest okända – tragedier. Den har koppling till Musikaliska, eftersom Christina Nilsson hade en konsert där denna kväll. Men hur kunde det ske att 18 kvinnor trampades ihjäl i centrala Stockholm 1885 efter hennes sång från balkongen på Grand Hotel? Se filmen här:

Efter reklamen visas:
Christina Nilsson-olyckan 1885

Här en nytagen bild av platsen i dag:

Foto: Johan Lindberg
Johan Lindberg
Foto: Johan Lindberg

Hade det blivit bättre om Thor Thörnblad hade fått bygga sin koloss? Tyck gärna till genom att mejla till mittstockholm@svd.se.

Nybrokajen 11 var alltså svaret på veckans Stockholmsgåta. Tack för det stora intresset, över 500 läsare har mejlat gissningar – snabbast med rätt lösning var Lars Lundell följd av Jörgen Gustavsson, Alexandra Oprea, Richard Törnqvist af Ström och Lennart Helleday. D

Nu lite mer om Musikaliska (till höger om Radisson Blu Strand Hotell på bilden):

Foto: Alexandru Baboş Albabos/Wikipedia

Huset stod klart 1877 och inrymde då den högre musikutbildningen i landet, inklusive Musikaliska Adakemin. Konsertsalen är berömd och har funnits i alla år – sedan 2011 drivs verksamheten här av Länsmusiken i Stockholm tillsammans med Blåsarsymfonikerna under det nya namnet Musikaliska. Huset är också viktigt i Nobelprisets historia – se nästa bild.

Annons
Annons

13 / 13

Foto: TT
TT
Foto: TT

Det var här som de första Nobelprisen delades ut. Professor Conrad Wilhelm Röntgen (röntgenstrålarnas upptäckare) tar här emot det första nobelpriset i fysik 1901 i den stora konsertsalen.

Nu ska vi avsluta med några läsarröster om Musikaliska:

Gunn Åberg: "Har varit på flera härliga konserter i huset! Har en gud-son som sjunger opera. Kul som vanligt med gåtorna!".

Alexandra Oprea (som var trea med rätta lösningen): "En jättespännande historia har jag inte, men platsen (och några andra till) har en särskilt betydelse för mig. Jag började plugga på KTH i 2010 (ville plugga Aerospace Engineering och jobba med flyg) och av den anledningen flyttade jag till Sverige. Som nykommen från Rumänien kände jag ingen och inget så jag gick runt stan på timslånga promenader, och ett av mina favoritställen var just där, Nybroviken. Det är nånting som lockar en dit, en lugnande känsla (inte i rusningstrafik, förstås), en "picture pretty" Stockholm som gjorde att jag kände mig välkommen. Nu har jag flyttat ifrån Stockholm. Drömmen har förverkligat sig, men jag behövde offra Stockholm för ett mindre, enklare ställe, Linköping. Men någon dag ska jag bli Stockholmsbo igen".

Gudrun Dahlkvist: "Jag är en 24 år "gammal" violinist och har gett många konserter och provspelningar i de huset. Första var ett prov för ett Kungl. Musikaliska Akademiens Ungdomsstipendier när jag var 14 år gammal. Numera så kommer jag dit 4 ggr per år för att göra konserter med O/Modernt Kammarorkester, en av det häftigaste upplevelse jag haft var vår öppningskonsert sept -14 när vi gjorde "des chansons francais" (franska sånger, t.ex. klassisker som Edith Piaf sjöng!) med Anne-Sofie von Otter! Så den där trappan känner jag igen, det är ju min arbetsplats! Kul grej, med Mitt Stockholm! Varma hälsningar från ett regnigt Paris".

Jan Nordkvist: "Som doktorand i musikvetenskap på åttiotalet tillbringade jag många timmar i Musikaliska Akademiens Bibliotek, MAB, läsandes gamla böcker och noter. Det var extra jobbigt eftersom något med atmosfären och belysningen gjorde mig bedövande trött så fort jag kom innanför dörrarna. Jag vacklade omkring gäspande mellan kortregistren och samlingarna, och mer än en gång somnade jag över någon bok i ett hörn. Senare, i konsertsalen har jag varit med när mina näverlurar har delats ut som stipendiet Årets Näverlur, bl a till Urban Agnas och Ale Möller".

Pia Clark: "Kände att det var ett så bekant ställe. Visade sig att jag tittar rakt ut på det från mitt kontorsfönster varje dag. Sitter vid en vindskupa på Strandvägen 1".

Är det förresten några andra Stockholmsplatser ni vill veta mer om? Har ni några egna spännande bilder från förr eller någon äldre släkting med en annorlunda berättelse? Mejla gärna tips.

Ni kanske har sett att samtliga Stockholmshistorier från bloggen nu finns samlade. Det är en tjänst som är exklusiv för SvD:s prenumeranter. Via länken här kan ni se bloggens alla historier – stadsdel för stadsdel:

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons