Recension
Välspelat och outhärdligt
Emmi, åldrad städerska med polskt efternamn, och gästarbetaren Ali från Nordafrika blir ett par. Till att börja med på grund av deras absoluta isolering och avsaknad av beröring och känslor, men till sist som en pakt där två utanförskap kan söka skydd. Emmi är gammal nog att vara mamma åt Ali. Grannar, barn och arbetskamrater ryser åt åldersskillnaden och relationen med en muslim. Vem tror hon att hon är, att så fräckt skylta med sina sexuella behov?
Det luktar våt cement på Teater Galeasen. Lokalen är helt urblåst och har fått grå puts på väggarna. Publiken sitter mitt på golvet under kalla lysrör. Rädsla äter själen är ett rum vi alla delar - en samhällelig struktur där desperat ensamma, rädda människor sparkar neråt och runt sig. Här kommer ingen undan, inget mörker för åskådaren att skydda sig inuti. Spelet försiggår mitt ibland oss.