”Hur hantera alla som slutar med värdighet?”
Hur hanterar vi alla som förlorar jobbet med finess och värdighet? undrar frågeställaren, som själv slutade utan att tackas av. Arbetslivsforskaren har en förklaring till tystnaden.
Fråga: I dessa tider har många blivit av med sina jobb och fler kommer troligtvis att bli det. Hur hanterar man det, som kollega, kund, eller kanske chef? Och hur gör man när man kanske inte har setts på månader på grund av hemarbete?
På min nu före detta arbetsplats har en stor del av personalen tvingats gå, så även jag. En enda kollega har hört av sig spontant och beklagat det som skett och skickat välgångsönskningar. Om resten av dem som är kvar är likgiltiga, eller är paralyserade av skräck för att själv snart mista jobbet (eller om alla är lättade att vara av med mig) vet jag inte. Av oss som tvingats gå har några skickat massutskick och tackat för sig, med varierande grad av vänlighet och stil. Men de flesta har gett sig av i tysthet.