Krönika
När Hammenhög var världens mitt
Tillfälligheterna har oväntat lockat mina tankar in i den förbryllande labyrint som kallas släktforskning. En verksamhet som jag milt överseende betraktade som oskyldigt tidsfördriv för pensionärer när mina föräldrar sporadiskt fördjupade sig i kyrkböckerna. Som ofrälse byracka intresserade jag mig aldrig för min stamtavla och jag uteblev från alla släktträffar. Kanske var min attityd påverkad av erfarenheter i Afrika av det arkaiska fenomen som kallas tribalism.
Uppenbarligen lever emellertid intresset för släktband även i dagens postmoderna tidevarv. Det märks i den självbespeglande litteraturen. Det märks även vid de trista tillfällen då man tvingas ta farväl av sina närmaste. På begravningar blir släktens skrönor ett ofrånkomligt förenande samtalsämne.