Recension

Max Payne 3Torftig uppföljning av modern klassiker

Utvecklarna Rockstar har tvättat bort Max Paynes särprägel och ersatt den med enformig spelmekanik, flimrande filmsekvenser, mossig kvinnosyn och en osympatisk hjälte.

Tove Bengtsson
Publicerad
Annons

Att återuppväcka en gammal hit är inget unikt för spelvärlden, men under lågkonjunktur tycks uppföljarna och återupplivningarna dominera. Max Payne från 2001 är i speltermer gammalt men redan en modern klassiker. Det utvecklades av finska Remedy och rosades för sin stilbildande spelmekanik – det var först att använda sig av slow motion i actionsekvenser – och för sin noir-influerade berättarteknik.

I stället för filmsekvenser förflöt detektivberättelsen i serietidningsrutor, med huvudpersonen Max Payne som berättarröst. Han var en hårdbarkad New York-polis som kämpade mot korruption, något som i slutändan gjorde att hans familj fick sätta livet till.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons