KommentarDet skärpta säkerhetsläget
Ny finsk regering kan påverka försvarssamarbete
Finland har en ny regering på plats och frågan är vad det betyder för det finsk-svenska försvarssamarbetet. Sannfinländarna har både utrikes- och försvarsministerposterna och enligt partiets säkerhetspolitiska program vill Sverige ”inte ingå en försvarsallians med Finland” utan ser istället ”vårt land som en buffertstat.”
Det svensk-finska samarbetet är försvarsminister Peter Hultqvists paradgren och har lanserats som ett stående alternativ till kraven på att åtminstone utreda Natomedlemskap. Hultqvist har också haft ett nära och intensivt utbyte med sin tidigare kollega, Carl Haglund från Svenska folkpartiet, med allt från gemensamma anföranden och seminarier till debattartiklar. I regeringens försvarsproposition talas det om en utveckling mot ”operativt planering och förberedelser” och ”ett långtgående samarbete med Finland inom alla stridskrafter”.
I intervjuer har de båda försvarsministrarna antytt att samarbetet på längre sikt kan röra sig förbi det enbart fredstida mot skarpa lägen, alltså i praktiken samverkan även i kris och krig. Och så sent som i fredags undertecknades en avsiktsförklaring om "fördjupat försvarssamarbete” i Helsingfors där Sverige och Finland ska ha säkra kommunikationsvägar, gemensam luftövervakning, marina förband, landningsbanor och infrastruktur.