Kan jag köpa mjölk med bitcoin?

Foto: Sopa Images/TT

Bitcoin, dogecoin och över 4 000 andra kryptovalutor. Några som satsar blir miljonärer, andra förlorar allt i drastiska kursras. SvD reder ut vad som döljer sig bakom de digitala pengarna.

Publicerad
Annons
Henrik Montgomery/TT
Foto: Henrik Montgomery/TT

1 / 7

Vad är en kryptovaluta?

Foto: Henrik Montgomery/TT

Att pengar är digitala är ingen nyhet. Enligt Riksbanken görs idag mindre än 10 procent av alla köp med ”riktiga” pengar. Bakom varje transaktion med kort finns ett komplext system av banker och kortföretag som garanterar att pengarna hamnar rätt.

Bitcoin och andra kryptovalutor skapades som ett försök att kringgå såväl banker som statlig kontroll genom ett oberoende system, där alla ingående noder tillsammans verifierar transaktionerna, som lagras i en gemensam bok.

Tanken är att systemet ska vara omöjligt att hacka om tillräckligt många datorer i systemet kontrollerar varje transaktion.

Det finns flera vägar för den privatperson som vill investera i kryptovalutor. Enklast är att köpa dem via specialiserade kryptomäklare eller så kallade certifikat, som är värdepapper som följer kryptovalutan.

Det är också möjligt att ladda ner egen mjukvara för att handla valutan direkt av andra privatpersoner (så kallad peer to peer). Det är dock en helt oreglerad marknad.

Annons
Annons
Janerik Henriksson/TT
Foto: Janerik Henriksson/TT

2 / 7

Vad bestämmer kryptovalutans värde?

Foto: Janerik Henriksson/TT

Som allt annat på en fri marknad handlar det om utbud och efterfrågan. Även dollar, kronor, aktier och guld får sitt pris i handel på olika börser.

Skillnaden är att de andra tillgångarna har någon slags förankring i den reella ekonomin. Aktier kan värderas utifrån hur det går för företaget. Råvaror kan prissättas utifrån att det finns ett behov av olja eller metaller. Kronans värde är kopplat till den svenska ekonomin och stöttas dessutom av Riksbanken.

Kryptovalutorna har ingen motsvarande förankring i den reella ekonomin. Priset blir en överenskommelse mellan köpare och säljare att en bit kod, som representerar ett virtuellt mynt, anses ha ett visst värde.

”Bitcoin kommer att förbli en tillgång utan inneboende värde, vars marknadspris kan vara vad som helst eller ingenting”, förklarar ekonomiprofessorn Willem H. Buiter i en debattartikel på sajten Marketwatch.

Annons
Annons
Henrik Montgomery/TT
Foto: Henrik Montgomery/TT

3 / 7

Är krypto ens pengar?

Foto: Henrik Montgomery/TT

Det beror på vad man menar med pengar.

Riksbanken brukar tala om tre vanliga definitioner av pengar.

1: En valuta utgiven av en stat, exempelvis den svenska kronan som ges ut av Riksbanken. Med den definitionen är bitcoin och andra kryptovalutor inte pengar. Hela idén med de ursprungliga kryptovalutorna är att de ska stå fria från statlig kontroll.

2: En tillgång med ett underliggande värde. Till exempel var kronans värde knuten till guldet fram till 1931. Betraktar man bitcoin på det sättet, är det heller inte att se som pengar.

3: Den vanligaste definitionen är att pengar är något som man kan använda för att betala med. Att de har ett värde som alla är överens om så att pengarna kan användas för att mäta värdet av exempelvis en liter mjölk. Och bevarar värde, det vill säga att priset inte svänger för mycket upp och ner. På så sätt liknar bitcoin pengar eftersom det går att betala med kryptovalutan, även om det är krångligt och väldigt få affärer accepterar dem.

Men Riksbanken anser motsatsen, då bitcoin och de andra kryptovalutorna kan vara just extremt volatila. Riksbanken definierar i stället bitcoin som en tillgång du kan investera i, ungefär som konst eller guld.

Annons
Annons
Fernando Gutierrez-Juarez / TT
Foto: Fernando Gutierrez-Juarez / TT

4 / 7

Kommer jag kunna köpa mjölk med bitcoin?

Foto: Fernando Gutierrez-Juarez / TT

Inte som det ser ut idag. Anledningen är att systemet för att hantera transaktioner är långsamt, dyrt och begränsat. Det är baksidan av den säkerhet som byggts in i systemet.

En bitcoin-transaktion kan ta allt från några minuter till en timme att genomföra. Den genomsnittliga avgiften, även för små belopp, är runt 125 kronor, enligt investerarsajten Ycharts.

Dessutom finns ett tak på hur många transaktioner bitcoinsystemet teoretiskt kan hantera globalt – ungefär sju per sekund. Kortföretaget Visa kan som jämförelse genomföra 65 000 transaktioner per sekund globalt.

Andra kända kryptovalutor, som ethereum och dogecoin är något snabbare, men inte i närheten av att klara av de hundratals miljoner transaktioner som görs i världen varje dag.

Annons
Annons
Andre M. Chang / TT
Foto: Andre M. Chang / TT

5 / 7

Hur ser staterna på krypto?

Foto: Andre M. Chang / TT

Tiden när bitcoin, ethereum och andra kryptovalutor tilläts vara något av ett oreglerat finansiellt vilda västern får ses vara över.

I USA har finansinspektionens chef Gary Gensler flaggat för att handel med kryptovalutor kommer att regleras hårdare. Kina har redan slagit ner mot både handel med krypto och företag som utvinner bitcoin. Även i Sverige ligger Finansinspektionen, tillsammans med sina europeiska kollegor, i startgroparna för att reglera kryptovalutor.

– En reglering kring kryptotillgångar är viktig för att skapa en högre rättssäkerhet, men också för att öka skyddet för konsumenterna säger Charlotte Fried, senior analytiker på Finansinspektionen.

Att reglera kryptovalutor skapar stora utmaningar för myndigheterna, eftersom det ofta är oklart vem det är som ska regleras. Det vanliga finansiella systemet bärs upp av banker, kreditkortsföretag med flera. Krypto är ett nätverk av datorer där ingen eller alla är ansvariga.

Den bästa möjligheten för myndigheterna att komma åt eventuella missförhållanden kan vara i gränslandet mellan kryptovärlden och det vanliga finansiella systemet, att till exempel reglera växlingsföretag som erbjuder möjlighet att köpa och sälja kryptovalutor.

Än så länge är det största problemet, som Finansinspektionen ser det, att skyddet för konsumenten är svagt eller obefintligt.

På sikt kan krypto bli ett hot mot stabiliteten i det ekonomiska systemet. Kanske lanserar Facebook, Amazon eller ett annat storföretag en egen digital valuta som blir större än kronor eller dollar, och att staten därmed förlorar viktiga verktyg för att stötta det ekonomiska systemet med sin penningpolitik.

Annons
Annons
Hollandse Hoogte/Shutterstock / TT
Foto: Hollandse Hoogte/Shutterstock / TT

6 / 7

Används krypto av ljusskygga organisationer?

Foto: Hollandse Hoogte/Shutterstock / TT

Ja, och det är kanske ingen slump att några av de mest aktiva aktörerna är knarkhandlare och skattesmitare. Det har bland annat visats av den amerikanska statliga oraganisationen Cyber digital task force. Det är väldigt svårt att komma åt svarta pengar så länge de finns begravda i kryptovärlden.

Men någon gång ska pengarna växlas in till dollar, euro eller kronor och här är risken att bli upptäckt större.

Enligt Finansinspektionen har såväl banker som specialiserade kryptoaktörer redan ett ansvar att rapportera misstänkt penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet.

I takt med att problemet växer väntas nya regleringar som ska göra det svårare att gömma undan pengar i bitcoin. Skatteverket uppgav nyligen till SvD att man ”fortsätter att hålla området under lupp”.

Annons
Annons
www.alamy.com
Foto: www.alamy.com

7 / 7

Tar staten och kapitalet hem spelet?

Foto: www.alamy.com

Visionen med krypto var en valuta som var helt fristående från staten och storbankerna. Bitcoin, och i stort sett alla anda valutor som är baserade på en blockkedja, kontrolleras av användarna.

Sedan dess har Facebook, tillsammans med bland annat Visa och Mastercard, presenterat valutan libra, som numera går under namnet diem. Än så länge är den dock bara en pappersprodukt.

Såväl e-handelsjätten Amazon som Elon Musk och hans Tesla uppges utveckla egna digitala valutor.

Staterna står inte passiva. Svenska Riksbanken och flera andra centralbanker arbetar med egna, statligt uppbackade kryptovalutor. I Kina testas just nu en statligt backad e-yuan.

För Riksbanken är målet tydligt. Om digitala pengar ska ta över så ska de kontrolleras av staten.

”Det ska finnas digitala statliga pengar som lagligt betalningsmedel, en e-krona, utgiven av Riksbanken”, skrev Stefan Ingves i nyhetsbrevet Ekonomiska kommentarer i oktober 2020.

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons