”Vetot och hatet blev för mycket”

Under några år arbetade vi nära tillsammans. På senare tid har vi tyvärr haft mycket glesare kontakt. Nu sitter Mauricio Rojas och jag med varsin kopp kaffe på hans tjänsterum på riksdagen. Hyllorna är tömda, några slipsar hänger på en krok, det står fullt med vita flyttkartonger längs väggen. Allt är ordnat; det återstår bara att hålla föredrag för en grupp katalanska politiker på Stockholmsbesök. Nästa dag ska Mauricio bryta upp, ännu en gång, och utvandra från Sverige till Spanien. Hans fru och yngsta dotter finns redan på plats i Madrid.