Vittneslitteratur från en sexuell gråzon

Tala är silver, tiga är guld. Hellre säga för lite än för mycket. Trots att vi skall leva i ett upplyst tidevarv, där samtalsterapi inte får någon att höja på ögonbrynen, och där vi alla på ett teoretiskt plan vet värdet av att inte trycka undan eller tiga ihjäl, så är det fortfarande förvånansvärt problematiskt att prata om vissa saker. Tystlåtenhet förknippas gärna med hög integritet, och alltför stor pratsamhet, eller en alltför utbredd öppenhet, betraktas ofta med viss misstänksamhet.

Därför är det egentligen inte det minsta konstigt att berättelserna flödade fram i december 2010, när gråzonssex blev ett begrepp som det helt plötsligt blev accepterat att prata om.