Recension

FrihetHilary Mantel korsar kanalen i ”Frihet”

Hilary Mantel
Hilary Mantel Foto: Henrik Montgomery/TT

Franska revolutionen lade grunden till såväl idén om mänskliga rättigheter som moderna diktaturers terror och kontroll. I Hilary Mantels historiska roman "Frihet" får vi uppleva revolutionens förspel inifrån – och möta tre av skeendets huvudrollsinnehavare.

Håkan Lindgren
Publicerad
Annons

Så här beskriver Hilary Mantel två av sina många bipersoner: ”Herr och fru Robert var nygifta, fånigt förälskade och gruvligt fattiga.” Det är en sådan mening som ögonen alltför lätt springer förbi. Märkte ni vad hon gjorde, märker ni framförallt hur underligt det är? Det räcker med att hon skriver ”fånigt förälskade” – och så blir de fånigt förälskade! De blir rentav mer än så. Just för att beskrivningen är så kort och så avsiktligt orättvis fungerar den som en resonanslåda som får läsaren att ana fler egenskaper – egenskaper som motsäger de som har nämnts. Herr och fru Robert blir en aning djupare än pappret de är tryckta på, de spjärnar emot beskrivningen ”fånigt förälskade” och därmed har de nästan väckts till liv. Så fungerar litteratur. Det är ett litet underverk. Och när det inte fungerar hjälper det inte med hundra ord till.

Romanen publicerades ursprungligen 1992 och kommer nu på svenska, uppdelad i tre volymer. Originaltiteln ”A place of greater safety” ger mer att tänka på än titlarna på de tre svenska delarna, som fått heta ”Frihet”, ”Jämlikhet” och ”Broderskap”. Mantels ämnesval är inte det minsta konstigt: vi lever fortfarande i det universum som uppstod i den stora smällen 1789. Såväl idén om universella mänskliga rättigheter som de moderna diktaturernas terror och kontroll går att härleda dit.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons