RecensionVårens böcker 2019
Bitter cocktail: desillusion och kritik av naiva Sverige
”En roman som gjord för att tala om.” Det skriver gästrecensenten Anneli Dufva om Lotta Lundbergs nya roman, som hon liknar vid en framtidsdystopi och debattskrift.
Den begåvade Sara Lander blir i sin ungdom antagen vid Försvarets tolkskola i Uppsala. Hon är den ena av två kvinnor som blir det – de första någonsin på utbildningen. De hårdpluggar ryska. 350 glosor i veckan är bara början på den duvning där det gäller att kunna såväl idiomatiska uttryck som slang och klassiker. Förutom att de härdas både fysiskt och psykiskt. Det handlar om övningar i kyla, i skogen, och om att kunna behålla sitt lugn även i tortyrliknande situationer.
Om Lotta Lundberg i sin förra, mycket fina, roman ”Timme noll” ställde existentiella frågor genom tre olika kvinnors livsöden i olika tider, laborerar hon även här med tre tidsplan. Men nu är det i stället denna Sara Lander som återkommer i dem alla, om än i olika stadier av sitt liv. Som äldre, när Sara är tillbaka i Sverige, söks hon upp av en ung forskare. Hon är paria då, som gammal, och romanen väver fram och tillbaka i den berättelse som handlar både om vad hon gjorde och inte gjorde för att bli så illa sedd som hon nu är.