Kommentar

Mårten Schultz:

Det händer faktiskt att domare gör fel

Mårten Schultz
De flesta domar är välskrivna. Det betyder inte att de alltid är korrekta, skriver Mårten Schultz.
De flesta domar är välskrivna. Det betyder inte att de alltid är korrekta, skriver Mårten Schultz. Foto: Johan Nilsson/TT

Det finns välskrivna domar och det finns dåliga domar. Rättsskipningen i Sverige håller hög klass. Det betyder inte att domstolarnas bedömningar inte kan ifrågasättas.

De flesta domar är välskrivna. Det betyder inte att de alltid är korrekta. Det innebär bara att motiveringen till domen, domskälen, brukar vara välargumenterad och rättsligt rimlig. Men det stämmer inte alltid. Det förekommer också dåliga domskäl. Vissa domar, som jag skrivit om här i SvD tidigare, är inte bara dåliga utan direkt förfärliga. Sådana avgöranden är dock ovanliga.

Det här tar sikte på kvaliteten på domskälen, argumentationen i den delen av domen som förklarar varför domstolen dömer som den har gjort. I dessa fall handlar det om att en bedömning kan ifrågasättas. Det förekommer även att direkta fel begås; domstolen missar en lagändring eller misstar sig på betydelsen av ett formkrav. När sådana fel inträffar kan domar rivas upp på grund av så kallat rättegångsfel. Det sker inte så ofta. Vanligare är däremot att domstolar gör mindre fel. Jag tänker på det när jag läser en dom från en tingsrätt från början av sommaren.

Laddar…