Är det någon som vill något?

Det finns en enorm och förändrande kraft i kombinationen av tydliga idéer och människor som vill något.
Thomas Idergard är arbetande styrelseordförande i omvärldsanalysföretaget United Minds
Så var det 2006. På alla partikanslier önskar man sig nu ett gott nytt valår. Tonen har redan satts. Såväl medier som politiker har bestämt sig för att årets val kommer att bli mycket spännande.
För den spelintresserade liksom för de personer som själva kandiderar till de förtroendeuppdrag valet gäller, räcker nog opinionsskiften och många osäkra väljare för att göra livet spännande. Jag kanske har extrema krav men är denna spänning ihållande och relevant?
Kanske är jag skadad av att under julledigheten ha läst Sture Eskilssons memoarbok Från folkhem till nytt klassamhälle - ett högerspöke berättar (Fischer, 2005). Eskilsson var under mer än tre decennier ansvarig för det svenska näringslivets uthålliga arbete för att först stoppa vänstervågen i kölvattnet av 1968 och därefter etablera ett brett allmänt stöd för
grundläggande liberala värden som frihet och marknadsekonomi. Förutom en angenäm återupplevelse av flera av de skeenden som jag själv som ung högeraktivist fick vara med om under 1980- och 90-talen, gav läsningen av boken en bestående insikt: det finns en enorm och förändrande kraft i kombinationen av tydliga idéer och människor som vill något.