PojktantenStenhård och vacker skildring om överlevnad

Redan i dokumentären ”Maggie vaknar på balkongen” (2008) visade regissören Ester Martin Bergsmark att hen hade en unik känsla för film i sig – ett berättande som var känsligt och skarpt på ett intuitivt vis, som poetiskt porträtterade en ensam människa.

Men där Maggie ibland fastnade i det sökta är Pojktanten oavbrutet fri och självklar. Filmen är en stenhård och vacker skildring av att överleva i en verklighet man har svårt att finna sin plats i och kretsar kring relationen mellan Bergsmark och författaren Eli Levén. När de träffades i tonåren såg Bergsmark i Levén – som då, för att göra motstånd i en trångt tvåkönad värld, kallade sig för pojktant – en själsfrände.