En kantig kvinna som vinner i längden

Roman eller novellsamling? Amerikanska Elizabeth Strouts bok ”Olive Kitteridge” är härligt svår att genrebestämma. Den består av tretton berättelser som är mer eller mindre sammanlänkade av titelgestalten, en barsk och knepig matematiklärare med taggarna vända lika mycket utåt mot omvärlden som inåt mot sig själv. Spelplatsen är en liten stad i nordöstra USA, den sortens samhälle där alla känner alla och alla självklart förväntas leva sina liv i enlighet med vedertagna regler och moraluppfattningar. Lika självklart är att få faktiskt gör det.

Strout belönades med Pulitzerpriset för den här boken, hennes tredje. Den har också blivit tv-serie med samma namn, och det var där jag först mötte Olive Kitteridge, lysande gestaltad av Frances McDormand, samt hennes blide och godhjärtade make Henry. När jag nu läser förlagan upptäcker jag att serien skurit bort det mesta som inte kretsar kring Olive. Ett klokt val. I flera av bokens berättelser dyker hon bara upp som en sidogestalt eller nämns helt flyktigt i en eller annan bisats, och även om flera av dem är läsvärda i sig längtar man hela tiden efter hennes närvaro. Romanen – låt oss för enkelhetens skull använda det ordet – hade vunnit på en liknande koncentration.