REPLIK TILL ALLAN WIDMAN | JAS 39 GRIPEN HAR MÅNGA BRISTER
Det finns all anledning att beklaga det norska beslutet att inte välja Gripen som framtida stridsflygplan. Det hade haft stor betydelse för det nordiska försvarssamarbetet om Norge valt Gripen.
Men det finns ingen anledning att se mörkt på framtiden eller ställa sig tveksam till Gripen, dess förmåga och möjligheterna till framtida export. Gripen är ett mycket kvalificerat och konkurrenskraftigt system som ett flertal länder har visat och visar stort intresse för.
För oss kom Norges nej till Jas 39 Gripen som en överraskning. Detta inte minst om man ser till de jämförelser, förmåga och ekonomi, som gjorts mellan de båda aktuella flygplanstyperna.
Lika överraskande är de anmärkningar som från norsk sida nästan desperat har riktats mot Gripen för att i efterhand motivera valet av den amerikanska konkurrenten.
Det är inte bara av betydelse för Saab att fakta klargörs i samband med de motstridande uppgifter som kommit i omlopp i samband med den uteblivna Norgeaffären. Det är också viktigt för utländska köpare av Gripen och extremt viktigt när det gäller förtroendet för det svenska flygförsvarets förmåga.
Som försvarspolitiker i riksdagens försvarsutskott har vi stort förtroende för Gripen, både i det svenska försvaret och som en konkurrenskraftig exportprodukt på den internationella marknaden. Vi delar därmed inte Allan Widmans (fp) uppfattning i frågan (SvD Brännpunkt 8/12).
Utan tvekan har Gripen vad som krävs av ett modernt stridsflygplan med varierande nationella och internationella uppgifter. Att Norge inte valde Gripen är att beklaga av många olika skäl.
Gripen är unikt i världen då det är ett av få stridsflygplan som är med i alla pågående stridsflygplansaffärer och som har de egenskaper som de olika länderna efterfrågar.
När det gäller de kostnader för Gripen som norrmännen redovisade ställer vi oss frågande. Det är vi inte är ensamma om.
Den norske försvarsanalytikern John Berg, medarbetare i Jane’s Defence Weekly, har konstaterat att det valda amerikanska JSF blir dubbelt så dyr för Norge som Gripen skulle ha varit räknat på 30–40 års sikt. Vidare att JSF är utvecklat för internationella operationer och markmål medan Gripen bättre passar för att försvara Norge.
Gripen har som extrafunktion 40 olika vapen och missiler, JSF har 38. Gripen har de kommunikationssystem som krävs för internationella insatser och ligger här på samma nivå som andra stridsplan.
Gripen uppfyller Natokraven och de krav som ställs för europeiskt samarbete.
Enligt vår uppfattning, och den information vi har, uppfyller Gripen de operativa krav för framtida hotbilder och eventuella insatser, såväl här hemma som vid internationella operationer, som rimligen kan ställas.
Allt mer tyder på att det var andra skäl än de rent prestandarelaterade som avgjorde Norges val.
Gripen tjänstgör i dag i det svenska flygvapnet, i Tjeckien och Ungern. Beställningar på flygplan finns från Sydafrika och Thailand. Intresse för Gripen har också visats från Bulgarien, Kroatien, Brasilien, Rumänien, Schweiz och Nederländerna.
ROLF GUNNARSSON, vice ordf (m) försvarsutskottet
KARIN ENSTRÖM, ledamot (m) försvarsutskottet
NILS OSKAR NILSSON, ledamot (m) försvarsutskottet
ISABELLA JERNBECK, ledamot (m) försvarsutskottet
ROLF K NILSSON, ledamot (m) försvarsutskottet
ULF GRAPE, förste ersättare (m) försvarsutskottet