RecensionVinterns böcker 2018
Relationen som ett akademiskt experiment
Kvantmekanik, relativitetsteorin och Schrödingers katt är gäckande och väcker litterärt användbara tankar. Helena Granström använder dem i ”Standardmodellen”, en roman om rollspel och skuggspel bland akademiker på en fysikinstitution.
En ung fysiklektor gör entré på nya jobbet på en institution där hon ska undervisa och ingå i arbetsgemenskapen med automatkaffe och fredagsfika på rullande schema. Vi kommer redan i dörren i kontakt med fysikaliska fenomen som ljus och ljud, som beskrivs i tekniska termer: "friktionen mellan gummi och golv piskade upp luftmolekylerna till stormiga vågor som försatte mina och andras trumhinnor i ofrivillig rörelse".
Elsa, som lektorn heter, har studerat svarta hål. Efter disputationen tillbringade hon två år på Max Planck-institutet i München och studerade "rödförskjutningen hos Hawkingstrålning". Nu är hon tillbaka i Sverige, har hamnat på lönelistan på en teknisk högskola, och har tagit ett kliv från kvantmekanik till kosmologi.