Recension
Flod av eld
Mysig skolblues på skånska? Det känns så otidsenligt att det blir svårt att ogilla. Det skulle vara som att kritisera frimärkssamlare eller folk som tänder på att kasta bruna bönor på varandra. Jag är nästan helt säker på att de inte gör det för min skull, och det är nästan alltid en positiv sak. Så länge Hellberg håller sig på rätt sida av gränsen till landet för farbroderlig puttrighet är det mycket bra. Munspelet är fint, precis som de elektriska gitarrerna, och med text som Hon la mig ner på en strand av svart sand tar han faktiskt ett steg upp från, till exempel, Hon är tuff som en tiger, mjuk som ett lamm. Men trots att Flod av eld skulle förgylla precis vilken logdans som helst så är den fortfarande irrelevant i så väldigt många andra situationer.