Rapport: 25 miljoner jobb försvinner i coronakrisen

Handeln är en av flera branscher som väntas drabbas av varsel.
Handeln är en av flera branscher som väntas drabbas av varsel. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Smällen blir större än efter finanskrisen. Upp till 25 miljoner jobb försvinner med coronakrisen. Det uppger internationella arbetsorganisationen, ILO. I Sverige har varslen ökat till nivåer som inte skådats sedan finanskrisen.

Publicerad
Coronakrisen skiljer sig från finanskrisen som utöstes av en bostadsbubbla snarare än sviktande efterfrågan hos hushållen.

Coronakrisen skiljer sig från finanskrisen som utöstes av en bostadsbubbla snarare än sviktande efterfrågan hos hushållen.

Foto: Anders Wiklund/TT
Annons

GENÈVE Rapporten från arbetsorganisationen ILO är en av de första om hur krisen med coronaviruset kommer att slå mot arbetsmarknader och ekonomier i världen när mycket stannar upp. Uppskattningen är dyster. ILO räknar med ett scenario där nästan 25 miljoner jobb kommer att försvinna till följd av viruset. Det kan jämföras med finanskrisen 2008-2009 när den globala arbetslösheten ökade med 22 miljoner.

Om länder mot förmodan snabbt lyckas stoppa viruset, en sorts bästa scenario, uppskattas minst 5,3 miljoner jobb försvinna, enligt rapporten. Detta är från en basnivå med redan 188 miljoner arbetslösa i världen under 2019, enligt rapporten som publicerades på onsdagen.

Förutom att miljontals jobb tros försvinna när främst småföretag och industrier går omkull och ekonomier nu tvärbromsar, väntar även allvarliga inkomstbortfall för människor i så gott som alla länder. Inkomstbortfallet beräknas bli mellan 860 miljarder dollar och hisnande 3 400 miljarder dollar framtill slutet av 2020, enligt ILO. Detta kommer att göra att konsumtion av varor och tjänster minskar dramatiskt, vilket i sin tur påverkar fortsatta utsikter för näringsliv och ekonomier.

Annons
Annons
Coronakrisen skiljer sig från finanskrisen som utöstes av en bostadsbubbla snarare än sviktande efterfrågan hos hushållen.

Coronakrisen skiljer sig från finanskrisen som utöstes av en bostadsbubbla snarare än sviktande efterfrågan hos hushållen.

Foto: Anders Wiklund/TT

– Detta är inte längre bara en global hälsokris utan också en massiv kris för arbetsmarknader och ekonomier som får en enorm inverkan på människors liv, säger ILO-chefen Guy Ryder.

Om det fortsätter i den här storleksordningen så är vi på samma varselnivå som vi var i inledningen av finanskrisen.

Även undersysselsättning – människor som arbetar mindre än de skulle vilja göra – kommer att öka rekordmycket. Och arbetande fattiga – arbetare som måste ha flera jobb eller lever i otrygghet i brist på inkomster – kommer att öka dramatiskt.

Världen kommer att få mellan 8,8 och 35 miljoner fler fattiga arbetare under 2020, enligt ILO. Innan viruskrisen slog till hade man räknat med att denna grupp skulle minska med 14 miljoner i år – nu en avlägsen dröm.

Vissa yrkesgrupper kommer att påverkas särskilt mycket av viruskrisen, enligt rapporten. Det gäller anställda inom låginkomstyrken, speciellt unga och äldre men även kvinnor och invandrare. Kvinnor är överrepresenterade i låginkomstjobb och är i särskild riskzon, enligt ILO.

Men liksom världen agerade under finanskrisen 2008 bör länder redan nu bereda sig på att försöka dämpa slaget mot arbetsmarknaderna. Socialt skydd av anställda måste trappas upp liksom satsningar på nya stimulansåtgärder för ekonomier och särskilt småföretag. Deltidsarbeten bör uppmuntras, skattelättnader övervägas och bättre lånemöjligheter förberedas redan nu, menar ILO.

Coronakrisen skiljer sig från finanskrisen som utöstes av en bostadsbubbla snarare än sviktande efterfrågan hos hushållen. Foto: Anders Wiklund/TT
Annons
Annons

I Sverige meddelade Arbetsförmedlingen på tisdagen att nästan fem tusen personer varslades under andra veckan i mars. Det är ungefär lika många varsel som normalt sker under en hel månad. Lejonparten av varslen skedde inom hotell och restaurang. Och varslen fortsatte den här veckan. På onsdagen varslade till exempel hotellkedjan Nordic Choice 4 500 personer i Sverige.

Annika Sundén, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, beskriver situationen som ett ”allvarligt läge.”

– Om det fortsätter i den här storleksordningen så är vi på samma varselnivå som vi var i inledningen av finanskrisen, säger Annika Sundén.

Under oktober och november 2008 varslades runt 20 000 personer per månad, alltså runt 5 000 per vecka.

Annika Sundén välkomnar regeringens krispaket som hon beskriver som kraftfullt och som bland annat hjälper företag att stå för kostnaderna för sina anställdas löner. Riksbanken har å sin sida erbjudit storbankerna lån till noll ränta. Tanken är att gratislånen ska föras vidare till företagen.

– Det som är viktigt är att företag klarar sig igenom den här perioden, att de kan behålla sina anställda och hålla sina företag levande, säger Annika Sundén.

Vi kan förvänta oss varsel i transport, handel, kultur och andra serviceyrken.

Sundén tror att Sveriges krisåtgärder kommer att mildra varslen även om det är omöjligt att veta hur stor den effekten kommer att bli.

Hon påpekar också att inte alla som varslas förlorar sina jobb. Under finanskrisen var det ungefär sextio procent av de som blev varslade som till slut blev arbetslösa. Det ska jämföras med runt tjugo procent i mer normala tider.

Annika Sundén vill inte ge någon prognos på om varslen kommer fortsätta i samma takt, men förväntar sig fortsatta varsel.

– Vi kan förvänta oss varsel i transport, handel, kultur och andra serviceyrken, säger Annika Sundén.

Hon påpekar samtidigt att coronakrisen skiljer sig från finanskrisen som utöstes av en bostadsbubbla snarare än sviktande efterfrågan hos hushållen.

– Innan det här hände så hade vi i grunden en väldigt stark ekonomi och en väldigt stark arbetsmarknad med brist på arbetskraft, säger Annika Sundén, och fortsätter:

– Grunden i ekonomin är ju fortfarande lite den samma. Så var det ju inte under finanskrisen. Den orsakades ju av en felprissättning på tillgångar.

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons