Det är inte banken eller mataffären som ansvarar för din hälsa!

Banker kommer inte att sluta erbjuda tjänsten att du kan betala räkningar klockan tre på natten, restauranger kommer inte sluta med elvarätters avsmakningsmenyer med stora vinpaket, digital marknadsföring kommer inte att sluta jaga ner dig och pocka på din uppmärksamhet – bara för att just du inte alltid mår bra av de här sakerna.

I takt med att vi utvecklar de mest avancerade system, produkter och tekniker som många gånger ger oss oerhörda möjligheter till flexibilitet och val, så har kraven ökat på vad du som människa behöver ta ansvar för.

I den ständigt pågående debatten om psykisk ohälsa pratas det ofta om att tekniken och all innovation som möjliggör ett snabbare, aldrig sovande samhälle skapar en enorm stress för oss analoga människor.

Debatten känns dock ibland utvecklingsfientlig och bidrar inte till ett speciellt konstruktivt förhållningssätt eftersom det knappast är sannolikt och heller inte önskvärt att lösningen är att sträva bakåt. Det blir någon slags dead end-konstaterande och ett ojande om samtiden utan en känsla av framåtrörelse.

Frågan om vem som bär ansvaret för vår hälsa borde istället stå i fokus.

Det är ju naturligtvis inte rimligt att banken ansvarar för ditt välmående och din nattsömn bara för att banken ger dig möjligheten betala räkningar dygnet runt. Du avgör själv om du ska utnyttja den möjligheten eller inte. Restaurangen som serverar en fantastiskt vällagad och välkomponerade elvarättersmeny ansvarar inte för din matsmältning, för den tyngd och dästhet som kanske infinner sig under nattens sömn. Alla företagare kommer ju naturligtvis att använda alla tillåtna sälj- och marknadsföringssätt för att nå dig som konsument. Den stress som du kanske känner över allt som föreslås för dig, måste du själv sätta gränser för när det över går till stressläge eller när det känns bra och hanterbart för dig.

Vår strävan borde ju vara att få utväxling av allt det kreativa som människan bygger och utvecklar, samtidigt som vi står stadigt och har åtkomst till vår egna fulla kapacitet. Det ena utesluter inte det andra.

Därmed borde uppmärksamheten riktas mot oss själva, för det är ju där som jobbet finns att göra. Beprövade metoder och tekniker som yoga och meditation har fått ett enormt fokus sedan ett antal år tillbaka. Dels för att modern forskning idag kan visa på de positiva hälsoeffekterna de ger på stressrelaterade symtom, men också för att vi börjar få en förståelse för våra stora kunskapsluckor i hur vi själva fungerar. Många som utövar någon slags regelbunden praktik uttrycker på olika sätt att de upplever ett annat förhållningssätt till sin vardag. De upplever ett andrum, en möjlighet till att få en armlängds avstånd från det som ständigt pockar på uppmärksamhet, de känner en fördjupad stabilitet i sig själva. Kontroll på läget, helt enkelt.

Det finns så mycket mer kunskap om hur vi finkalibrerar vårt egna avancerade system. Istället för att peka på hur samhällets utveckling skadar oss kanske fokus bör ligga på att ha tilltro till att vi har möjlighet att hantera dessa utmaningar så att vi kan leva och må bra i det samhälle som vi har skapat.