Dags att reda ut tokigheterna, del 2

Vi skulle kunna kalla dem feminismrevisionister. Själva kallade de sig från början antifeminister men eftersom ords laddning är betydelsefull, och anti i sig låter både gnälligt och trist, har några av dem nu sadlat om till jämställdister. Lite som när Sverigedemokraterna bytte från att vara främlingsfientliga till invandrarkritiska.

Feminismrevisionisternas käpphäst är att feminismen har gått för långt, att det numera i de allra flesta avseenden inte är kvinnorna som är diskriminerade, utan männen. Vissa jämför feminismen med nazismen. Som ett gäng nutida Don Quijotes fäktar de vilt till höger men mest till vänster mot imaginära ondsinta manshaterskor. De förfasar sig över statsfeminism, ett styrelseskick som enligt dem råder i Sverige i dag och i hemlighet leds av ett gäng radikalfeministiska genusvetare som skaffat sig otillbörliga resurser på andra viktigare forskningsområdens bekostnad.