Affairen vid RatanUnderhållande historisk skröna

Affairen vid Ratan heter Björn Holms senaste historiska roman. Författaren, som vid sidan om skriftställeriet ägnar sig åt sparrisodling, har sedan 70-talets mitt skrivit ett tjugotal äventyrsböcker med historisk bakgrund. Mest uppmärksammad är hans romansvit med karolinermotiv.
Striderna vid Sävar och Ratan, i augusti 1809, satte punkt för en 700-årig historisk epok som kännetecknats av successiva militära konflikter mellan Ryssland och Sverige.
Det ödesdigra året 1808, det finska krigets första år, ockuperades det svenska rikets östra rikshalva av ryska styrkor. Efter stilleståndet i Olkijoki, i november, drog sig den besegrade svensk-finska armén tillbaka till Torneå. I mars 1809 återupptogs striderna på nytt, och innan sommaren var till ända hade general Kamenskijs ryska trupper erövrat hela norra Sverige ner till Öreälven i sydligaste Västerbotten.
Den 17 augusti landsattes en svensk arméavdelning bakom den ryska fronten, vid lanthamnen Ratan i Bygdeå socken, i ett sista desperat försök att vända krigslyckan. Men anfallet slogs tillbaka vid byn Sävar. Efter en sista försvarsstrid vid brohuvudet Ratan kunde resterna av den svenska expeditionsstyrkan ta sig tillbaka till flottan.

Bland de ungefär 5 000 svenska soldaterna fanns också den dagboksskrivande vicepastorn Daniel Ehrnfred Gravallius, extra ordinarie bataljonspredikant vid Södermanlands regemente. Dagboken trycktes redan hösten 1809 med den tidstypiska – och informativa – titeln ”Resa från Gräddö till Ratan eller Berättelse om Kust-Arméens Expedition till Vesterbotten i augusti månad 1809. Lämnad i bref till ett Fruntimmer”. Kvinnan ifråga var fästmön Catharina Lovisa Holmbrink. Gravallii dagboksanteckningar bildar själva stommen i Holms berättelse.